Oktoberskörd, pust!

Så motigt och samtidig otroligt tillfredställande att rensa och skörda det sista i växthusen. Jag tillhör den typen som helst skulle vilja lämna växthusen någon gång i slutet av september för att ta tag i allt i vår. Men av erfarenhet vet jag att jag kommer vara så tacksam för allt jobb som görs nu. Idag blev resultatet en stor korg överfull med tomater, paprikor och physalis. Dessutom mötte jag den största daggmask jag någonsin sett krälande mellan tomatplantorna.

4 liter Laxoban- here I come!

I morgon får ni hålla tummarna för att farbror magdoktor ger mig betyget frisk med en hel mage! Just nu kämpar jag med den mycket obehagliga drycken Laxoban. Fyra liter sprutt i bang bang ska jag inta, just nu har jag intagit tre av dessa litrarmed efterföljande rejäla utgifter. Morgonen bjuder på först en djupdykning genom mun och hals för att kontrollera magen, det kallas visst gastroskopi (jag har genomlidit detta förut så jag vet vad som väntar). Efter det ska den tjocka av tarmar kontrolleras så att alla sår från vårens bravader har läkt, detta kallas koloskopi och även detta har jag provat på tidigare, inte mysigt. Men trots allt så är jag tacksam för denna kontroll och hoppas bara att magdoktorn meddelar att vi gör slut nu och aldrig mer ska träffas- i den bästa av världar. Kram på er alla.

Vintertomater, hoppas det fungerar!

För första gången provar jag förvara mina vintertomater i källaren. Det är det lite kallare och mörkare där vilket torde vara fördelaktigt. Tanken är att äta dessa efter att alla andra tomater är slut, typ någon gång i november-december i den bästa av världar. Jag rensar så sakteliga i växthusen på mögliga växtdelar och förbereder för vinterodlingen som startar i november, kanske. De tomater, paprikor physalis och chilis som inte börjar vara dåliga får hänga kvar på plantorna, övriga får komma in och ätas upp. Det härliga med odling är att varje år erbjuder massor med nya möjligheter och även chansen att göra om och göra ”kanske” rätt.

Heta habanero!

Fotvård på det äldre gardet

Fotskabb betyder fotbad och fotvård! Fotbad i ljummet vatten med såpa och olja. Detta sker i kaninburen där de får stå i tio minuter, förhoppningsvis kvävs kvalstren redan där. Sedan följer en ordentlig rengöring och insmörjning och sedan är de redo för världen igen. Fotskabb drabbar oftast äldre hönsdjur som får gå fritt. Jag har ju även pensionärsboende för höns så därav denna fotskabb. Det är småfåglar sprider parasiter. Det är alltså bara att välja om hönsen ska få gå fritt med inkluderande fotvård eller vara i ladugården året runt. Valt är så enkelt för mig.

Vi ses igen Caminon

Idag avslutar jag detta äventyr i Leon och börjar stora hemresan efter 15 dagars vandrande. Det har varit en upplevelse utöver det vanliga såklart. Jag åkte med tanken att det kan bli hur som helst, antingen går jag en vecka och känner mig nöjd eller så blir det kanske fyra veckor, endast framtiden visste hur det skulle gå. Svaret blev någonstans däremellan och det blev helt perfekt.

Igår gick vi endast 15 km vilket kändes utmärkt då jag både ville se Leon och hinna boka bussbiljett till Madrid. Sträckan in till Leon skulle man inte hylla i en sång. Vi gick mycket utmed stora vägar och hade bitvis tråkig utsikt i form av industrier. Men väl i Leon fick vi uppleva motsatsen, se bara! Hit vill jag igen! Ja just det ja, det ska jag ju, jag ska ju cykla sista biten från Leon till Santiago de Compostela.

383 km kvar till Santiago de Compostela

Jag fick precis frågan om hur långt jag har traskat och svaret är att under 12 dagar har jag gått 345 km med ett snitt på i runda slängar 29 km/ dag. Som mest drygt 36 km på en dag och under vilodagen endast 8 km. För tre år sedan gick jag de första 134 km från Saint Pied de Port i Frankrike till Los Arcos i Spanien och i år startade jag just i Los Arcos. Totalt har jag gått 479 km.

Morgonen den 23 augusti klocka 07.00.

I övermorgon är jag framme i Leon och efter det kommer jag nog gå några dagar till men sen är jag nöjd för den här gången. Det blir alltså en tredje Caminonvända. De flesta jag mött har delat upp Caminon i etapper som de betar av år efter år vartefter möjlighet till ledighet, lust och ekonomi gjort det genomförbart. Många väljer även att bara gå de sista 100 km, du går och du bestämmer själv vad som är din Caminon.

Idag började gå runt 05.40. Vi hade 17 km framför oss utan något som helst stop i form av någon by vilket gjorde det extra utmanande. Gissa vår lycka då vi efter ca 10 km så en luren food truck uppställd med diverse fika och dryck.

Övriga bilder från dagen som gick från Carrión de los Condes till Moratinos.

Tvätta enligt nya föreskrifter

Idag blev det stora tvätt- och shopdagen. Mitt resesällskap och jag hittade en superfräsch tvättinrättning alldeles bredvid vårat hostel. Ett tecken helt enkelt. Vi samlade ihop all vår tvätt och -skjuts in i maskinen, 60 grader, i med pengar och 30 minuter senare var det bara att förflytta tvätten till tumlaren. Jag räddade mina strumpor från tumlaren, någon måtta på slarv får det ändå vara.

Shoppingen bestod i- håll i er- compeed, compeed, compeed och sporttejp och något litet annat. Hittar man ett apotek är det bara att passa på. Det blev även lunchköp inför morgondagen. Dagen börjar med 17 km utan någon form av by eller samhälle.

Övriga dagen.

En fot framför den andra

Att gå Caminon är för mig just detta, att förflytta sig framåt med hjälp av apostlahästarna från härbärge till härbärge. På vägen möter man alla de slags människor, vackra soluppgångar och underbara landskap varvat med mindre sköna avsnitt i form av industriområden och motorvägar. Väl på plats plåstrar man om onda fötter, tvättar svettiga kläder, gläds åt en duscha, njuter att äta någon form av mat och somnar ovaggade.

UnderbaraClara

odlar, baka, reser, tränar och myser med hönsen

Sara Bäckmo

odlar, baka, reser, tränar och myser med hönsen

Tantfrö

En växande känsla av självaktning

Frö(ken) Malin odlar hellre än bra

odlar, baka, reser, tränar och myser med hönsen

%d bloggare gillar detta: