Tänk att den allra minsta lilla backe kan ses som en potentiell vurpa med oanade följder. Jag älskar att åka längdskidor och jag gillar egentligen lite fart men efter att ha ramlat några gånger med tyvärr långvarig biverkning av typen smärta både här och där så är jag lite av en hare i spåret. Men idag provade vi spåren i Bureå, vilken fröjd, visst fanns det några små, små backar men de passade mig utmärkt. Det blev försiktiga fem kilometer som kommer kännas i morgon, främst i ljumskarna. Att våga möta backar med tillförsikt får bli en utmaning till mig själv den här säsongen!
Frö(ken) Malin odlar och en del annat 