Gårdagen fylldes av sand i alla färger, flakskumpande, helt magiska strandvyer och höga vågor, flakskumpande, solskyddsfaktor 50, en ljuvlig inhemsk lunch, en tur till öknen där det likt Alladin i lampan dök upp en tavelförsäljare ur sanden som gjorde sig en välförtjänt hacka, skeppsvrak, sand precis överallt, en tur över rout 66 (dvs en lång vägsträcka), besök vid en lite keramikverkstad!! mer flakskumpande, grottor och vilda sköldpaddor. Allt avslutades med hämningslös shopping hos chaufförens kusin, syster eller någon annan form av släkting. Detta lilla äventyr tog absolut hela dagen från 8.30-17..00. Vi var så glada när vi for men minst lika glada när vi med lätt skakiga ben åter anlände till hotellreservatet.

Egentligen skulle bilderna få tala sitt egna språk.

Sitter i sängen helt obegripligt mätt. Orsaken till denna mättnad är den magiska kocken @vildakocken. Vi har andaktsfullt avnjutit kungsräkor, havsabborre, rödräkor, piggvar, marulk och pilgrimsmusslor med magiska tillbehör i form av bland annat kolad purjolök och vitlök, knaprig majs, rallarrosor, majonnäs med kol och annat gott. Råvarorna har grillats under dagen på en ständigt glödande kolbädd.

Har ni möjlighet att äta @vildakockens mat rekommenderar jag er att direkt tacka ja. Nu ska jag sova sittande med ett nöjt flin i ansiktet. Var är vi och avnjuter detta då? Vi befinner och på den idylliska Saltkråkeliknande ön Pite-Rönnskär i en säng på öns vandrarhem. Vi tog oss hit med båttaxi Kinnbäcks skärgårdsturism. Ett tips bara!!

I bilen på väg från Frösåker med siktet norrut så började vi googla boende efter vägen och vi hittade denna lilla STF-godbit, se bilderna.

STF Långvind är ett vandrarhem och bed and breakfast som jag verkligen rekommenderar. Och varför då undrar ni såklart: det ligger vackert lite avsides 500 meter från en vik till bottenviken i ett fint och lummigt läge, ägarna är vänliga och trevliga och har historier kring gården och omgivningen, de driver en liten restaurang i huset vilket var perfekt då vi bara ville se fotboll och få mat i magen då vi kom fram, rummen är otroligt charmiga och sängarna har inbyggd sändare till John blund. Kusin vitamin Torgny fick ett helt hus för sig själv, huset storlek är hela fyra kvadrat. Det är en ombyggd telestation.

Kretatvätten är tvättade, det värsta ogräset är rensat, jag har pratat med höns och katter, de sista (nästan) plantorna har fått en bostad och vi har mumsat på egna jordgubbar så nu går färden vidare. Denna gång ska vi träffa Leifs fyra systrar med respektive under några dagar i Härnösand. Efter det går färden vidare till några fina golfbanor tillsammans med kusin Torgny. Hönsen, vattningen och katterna sköter vår dotter Kajsa och hennes käresta Timothy, puss till er! Rubriken är helt fräckt taget från min förra superfina rektor Elisabeth Brorsson.

levlivet #golf #malinmittimyllan

Igår intogs sista middagen på Kreta, vi åker hem i eftermiddag. Kvällen bjöd på underbar vy över havet, riktigt gott bubbel från Grekland, god mat och det viktigaste av allt, en fantastisk familj med varierande toner av brunbränd hud. Naturligtvis inkluderar det även den givna familjebilden.

Memoryspel med en tvååring, promenad i värmen, sola i skuggan (det är fantastiskt skönt), ett flertal dopp med och utan tvååring, påbörjat ett korsord, lammspett till middag -så gott, ett glas grekiskt vin på balkongen (grekiskt vin är gott i grekiskt, så är det bara) Japp nu säger jag godnatt 21.00, vi flög ändå hela natten och anlände till hotellet kl 05.00 i morse. Varför åker man iväg när sommaren är som finast hemma? För mig finns det två svar på detta, 1. vi är sex vuxna och en tvååring (the family) som ville resa tillsammans och när vi hittar en vecka alla kan så trycker jag på bokaknappen. 2. Jag är skapt sådan att riktigt vila endast sker utanför hemmet.

Jag älskar att fylla dagarna med allt möjligt från tidig morgon till kväll nästan alla dagar på året men ibland behöver jag ett korsord och inget mer, det är då jag lämnar hemmets trygga vrå. I sammanhanget måste det absolut nämnas att våra fantastiska grannar ställer upp och gör det möjligt genom att vattna, sköta hönor och ge katterna mat och en kram. Puss till er!

• 

• 

• 

• 

• 

Efter en stadig frukost drog vi kosan mot turistbussen hop on hop of. Det sket sig, regn började droppa och bussarna hade -our of orderskyltat i fönstret. Vad göra? Vi drog mot Rockefeller center och tittade på fina väggar och butiker, direkt vi klev av trappen från tunnelbanan möttes vi av blanka guldrulltrappor. Regnet fortsatte ösa så vi satte oss och på ett dyrt café, förresten allt är svindyrt om jag ska vara ärlig, för att rådgöra dagens nöjen. Tur det finns havregryn för den excellenta gröten kommer intagas regelbundet närmaste halvår. Efter många om och men blev det en tur till Metropolitan genom vindlande Central park med buss, tänk att man kan åka buss genom en park! för att titta på konst. Vilken upplevelse, det blev tavlor allt från Gojatavlor av döda harar till egyptiska hieroglyfer.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Mitt i lunchen på vackra Metropolitan så fick jag ett sms från morgondagens guide i Harlem, hon tipsade om denn anrika jazzklubb Birdland mitt i Time Square, hennes man skulle nämligen spela där. Såklart irrade vi oss dit till fots genom Central park, och vidare med tunnelbana och helt plötsligt fann vi oss sittande mitt i en svängig mörk jazzclub där Gunhild Carling spelat ett flertal gånger, där det gick inte av för hackor måste jag säga. På väg hem såg jag de små söta figurerna som jobbade hårt i tunnelbanan. Trött i benen sitter jag nu i lägenheten och njuter av en härlig dag.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Bilder från dag ett.

Vår gata. Min bild av New York besannas, tegelhus och fullt med stegar på husen. Här saknas bara Pretty woman.

Dagen inleddes med tunnelbanan till Staten Island Ferry. Herrarna provade att dricka ur en brun påsen i väntan på gratis-färjan. Här såg vi frihetsgudinnan i egen hög person. Snabba ryck, efter en ursäkt lunch i Battry park gick vi till Ground zero, otroligt vackert monument. Nu drog vi kosan mot Brooklyn bridge och tittade på den plus ett antal rediga råttor! Djurlivet gjorde att delar av sällskapet snabbt ville vidare. Helt plötsligt drabbades vi alla som en enda stor familj av törst, och som genom ett mirakel hittade vi en pittoresk liten bar med en bartender som hade en historisk historia till varenda drink vi inmundigade. Glada och nöjda gick vi mot en oprövad och inte så omtalad upplevelse. Jag hade googlat mig till en vinodling på ett tak i Brooklyn, dit skulle vi. Inte anade vi att vi skulle passera ett industriområde för att ta oss till denna lilla oas, om det vara värt besväret råder delade meningar om, jag låter det vara osagt. Efter ett glas bubbel sökte vi oss hem, maten bestod av olika slags hämtmat, thai, pizza och kött. Kvällen avslutades med att fruarna i det närmast krossade männen i spelet, Det borde man ju veta.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

•