En cykeltur med Leffe fick bli min friskluft idag. Han betar friskt av 4 mil och jag betar friskt av 4 kilometer, det är ju i alla fall samma siffra.
Jag tog mig en lämplig paus vid grannens kossor. Där är det kvar en knapp kilometer hem så vad kan bli mer lämpligt än att pusta ut en stund och ta ett snack med de klövfotade grannarna. Visste ni att kossor lyssnar så bra och kommer inte med några råd, vad mer kan man begära av en god granne?

När jag, trött och slut, kom hem från lassa fick jag av dottern en virknål och lite garn. Jag tog såklart tag i detta och började virka, dock helt utan att veta vad det skulle bli. Fram och åter, varv på varv, bytte färg ibland, en helt lagom utmaning.
Det bör tilläggas att jag inte har virkat sedan mellanstadiet med undantag från ett litet hjärnsläpp för kanske 15 år sedan då jag kom på att jag nog skulle skapa ett överkast, ni läste rätt, ett överkast. Resultatet blev två ynka rutor, sedan gick jag vidare i livet.
Men nu är stunden perfekt för virkning, jag utmanas i att fundera kring storlek, färg och mönster-randigt är populärt just nu, det räcker för mig. Ha det fint alla ute i världen och tänk på avstånd och handsprit!

God morgon världen. Tänk så fort allt kan slå en lite piruett och världen förändras. Natten mellan fredag och lördag ser jag som i ett svart luddigt smärtsamt moln. Jag ska bespara er detaljerna men min mage gjorde helt orimligt ont, så ont så att jag till och med gick en, kanske två, fighter med klinkergolvet på toan, dvs jag svimmade. Därav mitt blåslagna yttre. Min käre man fick därefter är under ett par timmar bistå mig som toastöd när både ettan och tvåan skulle genomföras under stor plåga- för oss båda! risken för fler fighter med klinkergolvet var annars uppenbar.
Vid 7-tiden orkade jag inte mer, det gjorde för ont, utan 112 var det enda alternativet. Väl på akuten så fick jag möta Mr Morfin, en hyfsat trevlig herre som gav mig viss vila. Nu kom funderingarna, vad kan det vara för fel på Malin, tyvärr kunde jag inte bistå med något vettigt, jag mumlade bara obegripliga saker eller nickade eller skakade på huvudet. Nåväl, en feber som stiger trots Alvedon, kan inte leva utan morfin, en sänka som stiger och ömmande mage. Detta skapade uppenbarligen frågor inom läkarkåren.
En vänlig läkare frågade mitt i allt, dvs jag fick möjlighet att påverka mitt i röran.
– Malin vill du stanna på sjukhuset eller kan du åka hem med morfintabletter.
-Jag vill stanna.
-Då ska du stanna Malin.
Efter det röntgades jag lite här och där och man upptäckte, som grädde på moset att jag skadat axeln på något vis. Jag drack kontrastvätska och de röntgade magen.
Nu kom doktor Allvarlig in och helt frankt berättade att,
– Malin, du har inte cancer i alla fall…. men din tjocktarm är allvarligt inflammerad och du har en propp mellan lever och tarm. Vi måste undersöka dig mer.
För tillfället intar jag en cocktail bestående av penicillin, cortison, blodförtunnande, alvedon, morfin och några lite sockerlösning.
Som sagt nu ligger jag här och kan inte annat. Undra vad denna dag ska bjuda på?

Tänk vad skimrande vacker en vissen lite ledsen bukett av tulpaner blir i minusgrader!

I min kommun har man valt att släcka delar av gatlysena på landsbygden så att människor som vill ta sig en joggingsväng eller promenad efter jobbet får göra det i mörker utmed en kolsvarta grusvägar.
Men varför då kanske någon undrar. Orsaken är visst pengar?
Men hallå, jag hade ingen aning om att gatlysen på landet är så mycket dyrare än i stan, för visst måste det vara orsaken till detta mörker, om inte så bor jag i en diskriminerande kommun och det kan väl inte vara möjligt, eller?
När så tankarna kring detta börjat fladdrar runt i huvudet så kan jag inte låta bli att fundera,
Är belysning över en ÖDE idrottsplats eller elljusspår billigare-viktigare än gatlysen utmed en grusväg på landet några timmar på kvällen och morgonen.
Och visst är det så att pannlampor även går att användas i ett kolsvart elljusspår eller på en idrottsanläggning likväl som utmed en mörk grusväg på landet?
Jag vet att vi bor i ett fritt land och det visst är möjligt för mig att flytta till ett elljusspår närhelst jag vill men…
Nu skenar tankarna vidare, häng med! Hur skulle det då bli om bönderna i byn blir kvar helt själva för att alla människor flyttar till ett upplyst elljusspår, inte bra! Och tänk då vidare om bönderna blir så ensamma och ledsna att de avvecklar allt jordbruk och även de flyttar till ett upplyst elljusspår, vad händer då?
Jo det ska jag berätta, då får vi dricka mjölk från utomlands med penicillin i vilket leder till fler resistenta bakterier och så måste vi äta ägg med salmonella som gör att vi måste sjukskriva oss för vi kan inte lämna toaletten och vad händer då, jo Sveriges ekonomi kollapsar! Svårare är det inte.

Så tänd ljusen snarast så blir allt bra igen!

Ps, nu i coronatider då man inte kan träna i ett upplyst gym så finns här ytterligare en orsak till att tända alla ljus!