Hej på er! Jag är en smågalen 48-årig mångsysslare. Och vad kan ni vilja veta då? Som svensk vill man såklart veta yrket- speciallärare i grundskolan. Det är ett superbra jobb som ger mig en vettig inkomst att slösa på resor, trädgård, hönor och allt som gör livet värt att leva! Men utan min familj och mina otroligt livsglädjande intressen eller snarare passioner så skulle jag bara vara en lite lort. Nåväl, familjen- den består av en tålmodig och lugn man vid namn Leif, det är han som fixar allt jag kommer på som kräver styrka, eftertanke och maskinkunskaper, han är även den som stoppar mig när jag går helt ”bananas”. Mina barn, två till antal, de är numera helvuxna och förståndiga, de jobbar och går på universitet. Båda har var sin käresta som Kompletterar helheten, som bonus har vi en helggosse, som även han vid det här laget hunnit bli vuxen och studerar till byggare på gymnasiet. Nu kommer vi till passionerna, växthusen - som ska flyttas i höst (eller till våren säger min man) odling hela året runt, höns och vaktlar- de är så himla roliga, varje individ är en personlighet och så serverar de oss underbara ägg, resorna är en fröjd hela vägen, från planeringen till att man tittar på bilderna efter ett par år. När man har odling och växthus som passion så följer det för mig naturligt att ha ett stort intresse i mat och bak gärna en mix av supernyttig grönsaksbiffar med hummus till en gräddig marängtårta med hackad daim och jordgubbar. Jag bor i Norrland närmare bestämt i underbara Vallen, en liten by 3,5 mil söder om Skellefteå och här vill jag stanna trots att det är zon 5!
En titt in i konditori La Glacé i Köpenhamn och mitt inre hamnade i stora bryderier! Resultat: lite för mycke av varje! En vaniljlins, ljuvlig (typ vaniljhjärtan), en moccafraglite, älskar Petit-chou, en valnötstårta En dröm för Leffe, en chokladtårta hallelujah moment, och kaffe, pust!
Flytta hit, flytta dit, flytta in, flytta ut, flytta fram och tillbaks. Det här med inredning och design är inte riktigt min grej, det kom jag på för många, många år sedan och har stilla accepterat det utan särkilt många minuters vånda. Redan på det glada 90-talet beslutade jag mig för att omge mig med sådant som jag trivs med och punkt där. Pärlplattan i taket gjorde Kajsa som liten, därför passar den perfekt där. Krukan på bordet fick jag av barn och deras familj, perfekt. Det trasiga mosaikbordet kommer från Leifs syster Maine, jag tycker det är så fint och någon gång ska jag fixa det. Renskinnet fick Leif av mig och är köpt av Vildhasse, så mjukt och skönt att sitta på och sen är det så vackert. De grå buddorna har jag köpt för jag bara måste ha dem och den otroligt vackra svarta fick jag i 50-årspresent av kusin Ulrika och hennes Janne. På den här vägen är det och det är så fritt från krav och stress, passar mig som hand i plantjord!
Clurigt levererade denna lilla stämpel förra veckan och idag provstämplades det för första gången! Jag är så nöjd! Nu väntar jag med spänning på bränning och glasering. Den fina loggan har Tristan Båvik, min otroligt skickliga systerson, ritat åt mig.
Kolla vilka fina plantor jag har drivit upp (scrolla längre ner) om jag får skriva det själv!Och kolla vad som surrar obehagligt oförargligt runt mig, vilket falskspel! Gaahhh! Alla knep är tillåtna i plantsabotage, eller hur var det nu man sa?
Googla superdupersnabbt! Fantastiska Sara Bäckmo tipsar om potatisskivor i krukorna! Dessa ska tydligen sorgmygg inte kunna motstå till lättnad för de oskyldiga små växterna av varierat slag.
Nu gäller det att smida medans viljan och den skivade potatisen finns!
Upp till kamp, med den älskade potatisensom marksoldat!
En kväll i vecka har jag, de senaste nio-tio månaderna, glatt kastat mig över leran och drejskivan. Men ibland händer det….när jag med ett påtvingat leende och låtsad förståelse avstår från att dreja! Detta för att vi är ca 12 keramikelever och det finns sex drejskivor, ni fattar. Då brukar jag oftast rastlöst tumma, kavla, knåda eller ringla för att direkt en skiva lämnas ledig mosa skapelsen under mina händer och lättad sätta mig vid skivan. Men en gång hände det, någon gång förra hösten, jag tummade en blomma, och den fick överleva så det så!
Bättre sent än aldrig! Först nu kommer ranunkelknölarna och anemonknölarna i jord. Nytt år nytt försök. Tyvärr glömde jag ta vara på knölarna förra året. Jag la ranunkelknölarna i vatten ca 3 timmar innan plantering. Anemonknölarna har legat i blöt över natten.
Ranunkel från ifjol.Vita och blå anemoner från ifjol.
Full med skavanker, överdriven fyllighet på diverse ställen, gropar och ojämnheter finns lite här och där, viss ihopsjunkenhet på grund av ovarsam behandling men vad bryr jag mig om det! Det är som min keramiklärare sa -de är personliga, unika och snygga precis som de är, gör inte om dem!
Igår kväll byttes vinterjackan, runt lilla persikoträdet Riga, i form av täckväv och bubbelplast ut mot två frostvakter. När jag vaknade i runt 5.30 och såg att termometern för detta växthus visade 1grad!!! Panik uppstod direkt, nu har alla blommor fryst bort! jag rusade in till den sött sovande mannen i huset och frågade med ”lätt” upprörd röst -varför inte frostvakten fungerade? Svaret på denna hysteriska fundering var att censorn satt vid dörren, där det är ett flertal grader kallare än bredvid frostvakterna. Pust! Det är verkligen nervpåfrestande att odla.
Jag uppskattar verkligen att stiga upp på morgonen helt själv. Då går jag och säger god morgon till hönorna, ger dem lite godis i form av majs eller någon annan liten matrest sedan styr mina ben mig mot växthusen nu när dessa är fyllda till bredden.
Undra hur de har haft det i natt?!
Lite prat med växtgänget om Putin och världssituationen sedan glider samtalet naturligtvis över på vädret och hur prognosen ser ut den närmaste tiden. Persikoträdet Riga är lite orolig att jag ska ta bort bubbelplasten för tidigt, minsta lilla köldknäpp och alla blommor är ett minne blott. Oj, ser inte Zinnia lite torr ut- dit med vatten.
Under denna välsignade timme har Leif i lugn och ro vaknat och läst Norran från blad ett.
Väl inne igen så börjar jag med frukosten och anser att nu är det lämpligt att börja konversera. -Vill du ha äggen, stekta, kokta eller äggröra?
Och ja, många av äggen är små, det syns speciellt när de läggs i en äggkopp. Men kolla in äggulans storlek!