
Idag påbörjade jag den stora hönsflytten. Varje höst i oktober när det börjar bli mörkt, kallt och blött så kommer insikten att mina små älsklingar inte kan vara ute i frihet året runt även om det vore önskvärt. Hönor klara lätt några minusgrader, det viktigaste är att de skyddas från vind och väta i samband med kallgrader. Men hos oss i norr stannar det aldrig vid några kallgrader, vips har vi en natt med fler minusgrader än deras kammar och slör tål. Så idag fick kycklingarna, deras mamma Laura och ytterligare tre hönor flytta in i ”vinterbörningen” i ladugården. Det passar ypperligt att Laura får presentera sina avkommor till några hönsliv i taget. En hönsmamma tenderar nämligen att vara rejält aggressiv mot allt och alla som vill närma sig de små liven. Hur gick det? -hyfsat ändå, Laura slet lite fjädrar av Grynet innan hon han söka skydd, de övriga två sökte direkt skydd på högre höjd (se bild) men sen var det lugnt. Nu hoppas jag de sover en skön nattsömn och vaknar pigga, glada och vänskapliga mot varandra.








