Små onödigt spännande stunder i livet! Vi befinner oss alltså mitt på gågatan lugnt strosande i Helsingborg. Jag köper några äggprylar till hela familjen, ett måste. Plötsligt informerar jag Leffe att tåget går kl 13.00. (Vad fick jag det ifrån!!! kan man nu i efterhand undra). Leif resonerar lite om att då kommer vi kanske hinna käka på flygplatsen i Köpenhamn. Jag känner instinktivt att nu är det fel någonstans, vadå kanske? vi skulle ju ha massor med tid på flygplatsen. Kollar hastigt tågtiden-, kalla kårar, tåget går 12.10!!! Jag tittat på handleden och KLOCKAN ÄR 12.10! Leffe hör och fattar av ren vana att nu har det åter blivit fel någonstans och börjar springa. Även jag börjar springa och undrar samtidigt varför, men vet av erfarenhet att hoppet är det sista man ska lämna och fortsätter lubba. 12.17 står vi i rulltrappan ner till spår 4 och ser då att tåget är försenat finfina 12 minuter. Svetten rinner men vi hinner med minsta möjliga marginal.
Just nu sitter jag med en sakta avtagande puls på tåget och skriver, nästa station är det dax för nya avstigande mål.Och vad har jag lärt mig av detta – Jag behöver träna!
Hej på er! Jag är en smågalen 48-årig mångsysslare. Och vad kan ni vilja veta då? Som svensk vill man såklart veta yrket- speciallärare i grundskolan. Det är ett superbra jobb som ger mig en vettig inkomst att slösa på resor, trädgård, hönor och allt som gör livet värt att leva! Men utan min familj och mina otroligt livsglädjande intressen eller snarare passioner så skulle jag bara vara en lite lort. Nåväl, familjen- den består av en tålmodig och lugn man vid namn Leif, det är han som fixar allt jag kommer på som kräver styrka, eftertanke och maskinkunskaper, han är även den som stoppar mig när jag går helt ”bananas”. Mina barn, två till antal, de är numera helvuxna och förståndiga, de jobbar och går på universitet. Båda har var sin käresta som Kompletterar helheten, som bonus har vi en helggosse, som även han vid det här laget hunnit bli vuxen och studerar till byggare på gymnasiet. Nu kommer vi till passionerna, växthusen - som ska flyttas i höst (eller till våren säger min man) odling hela året runt, höns och vaktlar- de är så himla roliga, varje individ är en personlighet och så serverar de oss underbara ägg, resorna är en fröjd hela vägen, från planeringen till att man tittar på bilderna efter ett par år. När man har odling och växthus som passion så följer det för mig naturligt att ha ett stort intresse i mat och bak gärna en mix av supernyttig grönsaksbiffar med hummus till en gräddig marängtårta med hackad daim och jordgubbar. Jag bor i Norrland närmare bestämt i underbara Vallen, en liten by 3,5 mil söder om Skellefteå och här vill jag stanna trots att det är zon 5!
Visa alla inlägg av malinanderssonlundberg