En kväll i vecka har jag, de senaste nio-tio månaderna, glatt kastat mig över leran och drejskivan. Men ibland händer det….när jag med ett påtvingat leende och låtsad förståelse avstår från att dreja! Detta för att vi är ca 12 keramikelever och det finns sex drejskivor, ni fattar. Då brukar jag oftast rastlöst tumma, kavla, knåda eller ringla för att direkt en skiva lämnas ledig mosa skapelsen under mina händer och lättad sätta mig vid skivan. Men en gång hände det, någon gång förra hösten, jag tummade en blomma, och den fick överleva så det så!
Frö(ken) Malin odlar och en del annat 