Inte snyggt men jag har byggt det själv, så det så. En liten ställning till min hydroponiska odling. Och Leffe var inte hemma så jag valde en bräda som så bra ut bland alla olika långa, korta, tjocka, smala, målade och omålade brädor och körde sedan vilt med cirkelsåg och skruvdragare, jag freebasar gärna. Den här gången tog jag dock inte eklisten som låg och skräpade bland virket i ladugården, den hade varit alldeles för smal. Jag gjorde nämligen det en gång för länge länge sedan, tog en eklist alltså. Det hände sig då jag skulle bygga en trappa till hönsen i hönshuset. Inge konstigt alls anser jag men Leffe gav mig en lätt vild blick då han såg vad fint jag gjort, jag minns inte att han sa något! Han tar upp det då och då, det här med eklister hos höns, tänk att det skulle vara så märkvärdigt.
Idag överraskade jag mig själv storligen då jag efter två års ångest, en pytteliten överdrift, äntligen tog tag i att sortera och städa bland mina fröer bestående av en eon av påsar, burkar, lådor och hushållspapper med olika fröer. Nu undrar ni kanske hur besvärligt det kan vara, att sortera lite fröer. Jag är ledsen men ni kan omöjligt fatta och ”tyvärr” glömde jag fota röran. För att förtydliga kan jag ge ett litet axplock av de sorter jag har. Jag har bland annat: ca 40 sorters tomater, sallader ca 10 sorter, kål ca 10 sorter, mm, mm, mm, totalt kanske 300-400 fröpåsar.
Men till saken, mitt i röran hittar jag ett oöppnat brev, ett äkta brev med frimärke, de ni! I dag känner man sig utvald varje gång man får ett vykort från Mallis för att någon ansträngt sig och skrivit en rad, satt på ett frimärke och stoppat det i en brevlåda och här hittar jag ett frankerat brev sänt till mig! Jag vrider och vänder på brevet och kan inte komma på varför det ligger ett litet sött brev med avsändare där, mitt bland allt fröpåsar. Jag kan såklart inte motstå det utan öppnar det och där ligger en liten påse med….. Lokförare Bergfälts jättekärt. Nu blev ni allt nyfikna, fattar jag det! Googla då på ”på spaning efter jätteärten!” Jag funderade såklart hur dessa frön kom till mig och då kom jag på att jag en sen natt någon gång under 2020 snurrade runt på fb-, i en trädgårdsgrupp såklart, och där sålde någon vänligt själ dessa eftertraktade fröer och klick så hade jag beställt dem men eftersom att det inte var säsong måste jag ha lagt undan dem i röran och helt enkelt totalt glömt bort det.
Här ser ni den, i malinmittimyllans mått otroligt organiserad, fina lådan fylld med sorterade fröpåsar.