Idag har jag med mild hand hjälpt mina två kära träd till vintervila. Trots att jag bor i zon 5 så hoppas jag att täckväv och halm skapar förutsättningar för att överleva upp till 30 minusgrader. Jag inser i skrivandets stund att chansen är liten, men hoppet är det sista som lämnar mig. Hur har jag gjort då, undrar ni säkert. Det finns dokumenterat i bilderna nedan.
Hej på er! Jag är en smågalen 48-årig mångsysslare. Och vad kan ni vilja veta då? Som svensk vill man såklart veta yrket- speciallärare i grundskolan. Det är ett superbra jobb som ger mig en vettig inkomst att slösa på resor, trädgård, hönor och allt som gör livet värt att leva! Men utan min familj och mina otroligt livsglädjande intressen eller snarare passioner så skulle jag bara vara en lite lort. Nåväl, familjen- den består av en tålmodig och lugn man vid namn Leif, det är han som fixar allt jag kommer på som kräver styrka, eftertanke och maskinkunskaper, han är även den som stoppar mig när jag går helt ”bananas”. Mina barn, två till antal, de är numera helvuxna och förståndiga, de jobbar och går på universitet. Båda har var sin käresta som Kompletterar helheten, som bonus har vi en helggosse, som även han vid det här laget hunnit bli vuxen och studerar till byggare på gymnasiet. Nu kommer vi till passionerna, växthusen - som ska flyttas i höst (eller till våren säger min man) odling hela året runt, höns och vaktlar- de är så himla roliga, varje individ är en personlighet och så serverar de oss underbara ägg, resorna är en fröjd hela vägen, från planeringen till att man tittar på bilderna efter ett par år. När man har odling och växthus som passion så följer det för mig naturligt att ha ett stort intresse i mat och bak gärna en mix av supernyttig grönsaksbiffar med hummus till en gräddig marängtårta med hackad daim och jordgubbar. Jag bor i Norrland närmare bestämt i underbara Vallen, en liten by 3,5 mil söder om Skellefteå och här vill jag stanna trots att det är zon 5!
Visa alla inlägg av malinanderssonlundberg