Dagens kycklingskräckisar i två akter!

Akt ett, Oj oj idag var det nära att jag hade varit tvungen att tillkännage att ett antal kycklingar drunknat i vattenskålen, endast två dygn gamla! Men som tur var sköts de av en äkta hönsmamma i mänsklig skrud. Jag betraktas av min omgivning som fånigt överbeskyddande men har man med små liv att göra finns inget annat att göra än att bevaka dem med noggrannhet och total omsorg. Nåväl dagens drama slutade lyckligt trots att jag hittade fyra kycklingar totalt genomvåta och kalla sittandes i den endast en centimeter höga vattenskålen. Man kan i och för sig fråga sig varför de inte bara klev ur och ställde sig under värmelampan, men vi kommer inte få några svar, kycklingar är inte så talföra. Snabbt flyttade jag de huttrande små liven till kläckningsmaskinen där det är ca 37,5 grader varmt, där fick de värma sig och torka. Nu är de åter placerade med sina kompisar och verkar pigga och normalt pipiga, nu får vi bara hoppas att de inte dragit på sig lunginflammation. Håll tummarna med mig!

Akt två. Kycklingen Martin! För ett par år sedan, vid det här laget rör det säkert sig om tio, man tappar lätt räkningen när det gäller år, hade jag som vanligt ett gäng supersöta kycklingar, ca 3-4 veckor gamla. De bodde i hönsgården med sin mamma och allt var bara frid och fröjd och idyll. Jag tänkte att det skulle vara trevligt för dem med frisk luft så jag öppnade ytterdörren och satte dit ett galler som satt fast i en tung ram. Nu anar ni nog vad som hände! Precis, när jag, ett par timmar senare, gick dit för att kolla att allt var bra, för det är så man gör när man har höns, kollar till dem minst fem sex gånger om dagen om man har möjlighet. Det är garanterat bra både för höns och blodtryck. Tillbaks till ämnet Malin! När jag kom fram till hönshuset höll jag på att svimma, eller i varje fall nästan, då jag såg lille Martin ligga kall och helt totalt platt under gallret. Ni anar nog vilket anfall av dåligt samvete jag drabbades av. Jag lyfte upp gallret och förbannade mig själv att jag inte sett till så att det inte skulle kunna ramla omkull! Jag lyfte försiktigt upp det superplatta lilla livet, otroligt hur platt en kyckling kan bli, Martin var två centimeter, jag skojar inte! det måste bero på att benen är ihåliga, eller vad tror ni? Jag pratade med den om hur tokigt det kan gå om inte hönsmamman sköter sitt uppdrag. Då, mitt i monologen, upptäcker jag att Martin andas! Snabbt stoppar jag in honom innanför jackan, hämtar en kaninbur och går in i köket. Nu gällde inga vanliga regler, såsom att vi absolut inte har höns och kycklingar inne i människohuset, det fattar ju vem som helst. Sedan rusade jag fram och åter ut i ladugården och in i husetför att hämta hö, vattenskål, mat osv. Under hela proceduren för att bygga en kycklingkuvös hade jag lille Martin innanför tröjan. När allt var klart riggade jag buren på köksbordet med en rejäl bordslampa som värmekälla. Eftersom Martin var så platt och tagen fick jag gräva en grop i höet där jag typ ankrade lille Martin, nära värmelampa, vatten och min specialmat för sjuka höns. Där fick Martin bo under ständig bevakning och omsorg. Protesterna var ganska livliga hemma, men vem bryr sig om att hönsskit luktar och det blir lite dammigt av att ha hönsdjur inomhus, nu gällde nödläge. Så jag lyssnade inte alls på det örat och efter ca en vecka piggade lille Martin till sig och fick flytta tillbaks till sina systrar och bröder i Hönshuset. Slutet gott allting gott, heter det väl.
Recept på Specialmat för hängiga höns: En burk majs, en dl matolja, en dl havregryn och en msk honung. Denna röra kör jag i matberedaren om det gäller kycklingar eller väldigt hängiga höns.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

UnderbaraClara

odlar, baka, reser, tränar hellre än bra

Sara Bäckmo

odlar, baka, reser, tränar hellre än bra

Tantfrö

En växande känsla av självaktning

Frö(ken) Malin odlar hellre än bra

odlar, baka, reser, tränar hellre än bra

%d bloggare gillar detta: