Månadsarkiv: april 2020

Dagens kycklingskräckisar i två akter!

Akt ett, Oj oj idag var det nära att jag hade varit tvungen att tillkännage att ett antal kycklingar drunknat i vattenskålen, endast två dygn gamla! Men som tur var sköts de av en äkta hönsmamma i mänsklig skrud. Jag betraktas av min omgivning som fånigt överbeskyddande men har man med små liv att göra finns inget annat att göra än att bevaka dem med noggrannhet och total omsorg. Nåväl dagens drama slutade lyckligt trots att jag hittade fyra kycklingar totalt genomvåta och kalla sittandes i den endast en centimeter höga vattenskålen. Man kan i och för sig fråga sig varför de inte bara klev ur och ställde sig under värmelampan, men vi kommer inte få några svar, kycklingar är inte så talföra. Snabbt flyttade jag de huttrande små liven till kläckningsmaskinen där det är ca 37,5 grader varmt, där fick de värma sig och torka. Nu är de åter placerade med sina kompisar och verkar pigga och normalt pipiga, nu får vi bara hoppas att de inte dragit på sig lunginflammation. Håll tummarna med mig!

Akt två. Kycklingen Martin! För ett par år sedan, vid det här laget rör det säkert sig om tio, man tappar lätt räkningen när det gäller år, hade jag som vanligt ett gäng supersöta kycklingar, ca 3-4 veckor gamla. De bodde i hönsgården med sin mamma och allt var bara frid och fröjd och idyll. Jag tänkte att det skulle vara trevligt för dem med frisk luft så jag öppnade ytterdörren och satte dit ett galler som satt fast i en tung ram. Nu anar ni nog vad som hände! Precis, när jag, ett par timmar senare, gick dit för att kolla att allt var bra, för det är så man gör när man har höns, kollar till dem minst fem sex gånger om dagen om man har möjlighet. Det är garanterat bra både för höns och blodtryck. Tillbaks till ämnet Malin! När jag kom fram till hönshuset höll jag på att svimma, eller i varje fall nästan, då jag såg lille Martin ligga kall och helt totalt platt under gallret. Ni anar nog vilket anfall av dåligt samvete jag drabbades av. Jag lyfte upp gallret och förbannade mig själv att jag inte sett till så att det inte skulle kunna ramla omkull! Jag lyfte försiktigt upp det superplatta lilla livet, otroligt hur platt en kyckling kan bli, Martin var två centimeter, jag skojar inte! det måste bero på att benen är ihåliga, eller vad tror ni? Jag pratade med den om hur tokigt det kan gå om inte hönsmamman sköter sitt uppdrag. Då, mitt i monologen, upptäcker jag att Martin andas! Snabbt stoppar jag in honom innanför jackan, hämtar en kaninbur och går in i köket. Nu gällde inga vanliga regler, såsom att vi absolut inte har höns och kycklingar inne i människohuset, det fattar ju vem som helst. Sedan rusade jag fram och åter ut i ladugården och in i husetför att hämta hö, vattenskål, mat osv. Under hela proceduren för att bygga en kycklingkuvös hade jag lille Martin innanför tröjan. När allt var klart riggade jag buren på köksbordet med en rejäl bordslampa som värmekälla. Eftersom Martin var så platt och tagen fick jag gräva en grop i höet där jag typ ankrade lille Martin, nära värmelampa, vatten och min specialmat för sjuka höns. Där fick Martin bo under ständig bevakning och omsorg. Protesterna var ganska livliga hemma, men vem bryr sig om att hönsskit luktar och det blir lite dammigt av att ha hönsdjur inomhus, nu gällde nödläge. Så jag lyssnade inte alls på det örat och efter ca en vecka piggade lille Martin till sig och fick flytta tillbaks till sina systrar och bröder i Hönshuset. Slutet gott allting gott, heter det väl.
Recept på Specialmat för hängiga höns: En burk majs, en dl matolja, en dl havregryn och en msk honung. Denna röra kör jag i matberedaren om det gäller kycklingar eller väldigt hängiga höns.

En granola med extra allt, tack!

Oj vad jag kämpar med att gilla dessa helt sockerfria och nyttiga müslis som finns på marknaden, bilden på förpackningarna ser alltid så lockande. Men det slutar lika dant varje gång, påsen står och dammar i skafferiet efter att jag entusiastiskt provat den några gånger i fil, yoghurt eller mjölk. Men det liksom händer ingenting i smaklökarna när man tuggar och tuggar det blir mer som en gröt i munnen. Nu tänker ni att jag borde prova flingorna Och müslis som, om man ska vara ärlig, är baserade på socker men nej nej, jag förmår mig inte att köpa mat (obs mat, godis är ett undantag) gjord på konstigheter och socker. 
Tacka vet jag hemmagjord granola, helt utan vitt socker men med en skvätt honung och lönnsirap.. Jag äter den till gärna tillsammans med grekisk yoghurt och blåbär, jordgubbar eller hallon, jag säger bara mums!
Såklart finns receptet, under goda tillbehör, om ni är sugna på att prova.

Men är det inte en liten julklapps-champinjon som tittar upp…

Jag måste bara berätta hur jag ibland kommer på bra idéer som jag i efterhand kanske skulle ha tänkt över en eller två gånger till innan jag Beslutar mig för att slå till. I höstas kom jag på världens julklapp till någon, vem som helst, nämligen två champinjonodlingar, håll med om att det skulle vara kul att få en sådan ijulklapp. Efter att jag fått dem på ”posten”, de hämtades på Ica, tog jag hem dem och gömde dem så att ingen, som vanligt menar jag Leffe, skulle avslöja och sno min geniala idé. Vad händer, jo julen passerar och efter ett par veckor hände det som alltid händer när jag försöker gömma något för Leffe, nämligen att han hittar det som gömts, den här gången två lådor med champinjonodling. Helt förståeligt undrade han varför det stod två kartonger med champinjonodling väl gömda långt in i källaren. Jag hittade på att jag nu i vår tyckte att det skulle vara gott med lite champinjoner, jag vet verkligen inte varför jag spontan-ljög men nu blev det så och Leffe är van vid mina olika idéer. Jag möttes av en lätt suck och en uppmaning om att börja ”odla”. Tillslut efter ytterligare några veckor och ett antal uppmaningar skred jag till verk med mina julklappar. Jag läste instruktionen vilket jag vanligtvis aldrig gör, jag gillar att ”freebasa”, hur nu det stavas. Jag sprayade jorden enligt instruktionerna och valde en plats med lämplig temperatur sedan var det bara att vänta. Och vad händer, absolut ingenting, endast lite vitt mögel syntes och jag hade ändå för en gångs skull följt beskrivningarna till punkt och pricka. Vad gör man då, jo jag återgår till att frebaco och i det här fallet blev det att vattna/dränka in jorden ordentligt och peta upp locket lite. Nu jäklar har det börjat hända saker, små bäbis-champinjoner har börjat pluppa upp överallt. Det här kommer bli spännande. Jag har ju som tur var en champinjon odling till, den med bruna champinjoner.

Längtan efter en liten morotssoppa

Idag blev längtan för stor så då fanns ingen återvändo utan Jag var tvungen att skrida till verk. Resultatet blev en vegansk fredagssoppa med hetta, klar på en kvart eller kanske lite drygt. Jag kan verkligen rekomendera denna soppa, den är god, prisvärd, lättlagad och går att variera efter smak och tycke. Receptet finns under matrecept och vidare under soppor.

SMAKLIG SPIS

En liten laxpaj på påsken rester.

Igår blev det en liten restpaj på påsken överblivna lax. Denna paj grundar sig på att du har lite kokt, stekt eller varmrökt lax, eller lite av varje, över i kylen som du inom dig vet kommer hamna i komposten om en eller två dagar. Receptet finns för intresserade på bloggen under, ja just recept och mer precis under matrecept och vidare under fisk och skaldjur. För gluten- och mjölkallergiker går det fint att byta mjöl och smör ut till mer lämpliga alternativ för just dig.

En liten, liten vintersådd.

I slutet av vintern passar det bra att vinterså sallad för att få skörda i början av sommar. Alla Som har tillgång till en uteplats eller balkong kan prova detta. Ströa lite frön av en salladssorter ni gillar i en burk, typ vindruvsförpackning, Fylld med såjord, vattna och täck med lite mer jord. Ställ burken ute i en plastlåda som är genomskinlig med lock och vänta, det spelar ingen roll om det blir många minusgrader. Vattna lite var annan vecka eller efter behov och vips så har ni egen sallad i slutet av maj.

UnderbaraClara

odlar, baka, reser, tränar hellre än bra

Sara Bäckmo

odlar, baka, reser, tränar hellre än bra

Tantfrö

En växande känsla av självaktning

Frö(ken) Malin odlar hellre än bra

odlar, baka, reser, tränar hellre än bra

%d bloggare gillar detta: