Bildserien får tala sitt eget språk. 30 dagar (med några få undantag- dagar då jag helt enkelt glömde bort det) av korta sekvenser av huksittarträning har gjort mig till en huksittare, hurra! Inge ont som inte har en huksittare med sig. Visst beundrar ni sista bilden massor! Där sitter jag med rumpan mot vaderna som jag aldrig gjort annat. Nu släpper jag detta och fokuserar åter transartat (finns inte detta ord så skapar jag det idag) på Sälen och ber en stilla bön om att myrar och sjöar ska frysa där nere i södra Sverige så jag får åka detta Vasalopp!
