Aj, aj, aj, att sparka och boxas i luften kräver sin smärta, totala utlämnande, energi och kraft. Även att gå åt vänster när alla går åt höger eller att sparka vilt när alla andra boxas lätt känns, låt mig uttrycka mig rakt, förnedrande. Men så var det igår när jag insåg vad jag anmält mig till i helgen och att det var för sent att avboka. En kvinna i min ålder försökte peppa mig när hon såg min panik, – gör bara som alla andra så går det bra, det är sååå himla kul! Väl inne i salen såg jag att ledaren tittade lite extra på mig, inte konstigt, jag såg nog ut som en som vilt letade efter nödutgången vid en massiv brand. Ledaren skulle man kunna skriva en novell om, en mer skrikande, hoppande, sjungande och svettande människa har jag aldrig träffat, jag lovar. När ledaren faller ihop av trötthet så blir jag imponerad. Hon var som en duracellkanin helt enkelt. Dock missade jag inte att hon direkt noterade mig och mina tappra benviftanden och armfladranden med ett illa dolt leende, – alla gör så gott de kan utifrån sin förmåga, tryckte hon ut med jämna mellanrum, såklart jag för mitt bästa och bättre än så här förmår jag inte. Nu drar jag av plåstret i ett svep och demonstrerar här i min korta film hur det gick till på bodycombaten för mig.
Akta er för nu har jag tränat Bodycombat!
Publicerad av malinanderssonlundberg
Hej på er! Jag är en smågalen 48-årig mångsysslare. Och vad kan ni vilja veta då? Som svensk vill man såklart veta yrket- speciallärare i grundskolan. Det är ett superbra jobb som ger mig en vettig inkomst att slösa på resor, trädgård, hönor och allt som gör livet värt att leva! Men utan min familj och mina otroligt livsglädjande intressen eller snarare passioner så skulle jag bara vara en lite lort. Nåväl, familjen- den består av en tålmodig och lugn man vid namn Leif, det är han som fixar allt jag kommer på som kräver styrka, eftertanke och maskinkunskaper, han är även den som stoppar mig när jag går helt ”bananas”. Mina barn, två till antal, de är numera helvuxna och förståndiga, de jobbar och går på universitet. Båda har var sin käresta som Kompletterar helheten, som bonus har vi en helggosse, som även han vid det här laget hunnit bli vuxen och studerar till byggare på gymnasiet. Nu kommer vi till passionerna, växthusen - som ska flyttas i höst (eller till våren säger min man) odling hela året runt, höns och vaktlar- de är så himla roliga, varje individ är en personlighet och så serverar de oss underbara ägg, resorna är en fröjd hela vägen, från planeringen till att man tittar på bilderna efter ett par år. När man har odling och växthus som passion så följer det för mig naturligt att ha ett stort intresse i mat och bak gärna en mix av supernyttig grönsaksbiffar med hummus till en gräddig marängtårta med hackad daim och jordgubbar. Jag bor i Norrland närmare bestämt i underbara Vallen, en liten by 3,5 mil söder om Skellefteå och här vill jag stanna trots att det är zon 5! Visa alla inlägg av malinanderssonlundberg
Frö(ken) Malin odlar och en del annat 