Dagsarkiv: 15 april, 2019

Urspår(ade) Malinmittimyllans väg mot Vasaloppet!

Lite ruffsig efter 5 km!

Hej på er, vad gäller det nu tänker ni säkert och det ska jag berätta, för frågan är om jag är ur spår eller totalt urspårad! 

Plantor, höns och bakning kan jag hantera i sömnen så nu gäller det att hitta en ny utmaning. Nio mil på skidor kändes som ett lämpligt och lagom stort mål under hela hösten och vintern. Så kändes det även veckorna och dagarna innan biljetterna till detta enormt stora kraftprov släpptes! Nu, ett par veckor efter att jag glatt betalt 2000kr för denna virtuella biljett till total offentlig förnedring kom eftertanken smygande och med den Emma Bombecks citat: Jag deltar aldrig i en sport där det står ambulanser och väntar vid backens fot. Ha!

Seriöst, det finns många bitar i detta pussel som måste hittas och stämma för att utmaningen inte enbart ska bli ett stort fiasko. Jag anar att träning, kost och uthållighet har med saken att göra. 

Min svägerska skrev att hon tyckte att jag skulle provs att vila mig i form, lockande måste jag erkänna men tyvärr måste jag säga det kanske inte är det bästa metoden i detta fall. Annars hade det ju varit mysigt med soffan, en stor godispåse och lite OS eller VM att vila ögonen på. 

Hur ska det gå, var börjar jag och hur jag ska motivera mig?

Cellerna gick på högvarv under ett dygn och så plingade till i huvudet! jag gör det live på bloggen.  

Hur ser mitt mål ut då? Mitt mål är att vinna över repet på dagen D, den 1/3 2020. Repet är det som räddar väldigt, väldigt långsamma åkare utmed spåret från att dö utmattningsdöden på grund av total brist på självinsikt och några som helst rimliga förutsättningar för att i ett svep åka nio mil på två plankor med endast två stå stavar som stöd.  

Hur ofta, hur länge och hur gör jag,är tre små frågor som jag får klura på, om ingen vänlig själ kommer med tips och glada hejarop förstås.

Filmen visar min första joggpromenad på fem km, pust!

Pass 1.

Kära värld, hur går det nu för Rut och Kenny?

Mamma Rut och lilla Kenny som den ljusgula dunbollen heter mår fint efter ett dygns vila utan besök från yttervärlden. Rut har tagit till sig mammarollen fint och verkar finna sig väl tillrätta i sitt nya uppdrag. Att ägget, som efter 21 dagar resulterade i en kyckling, inte var hennes eget bekommer henne inte det minsta. Kenny har idag vågat lämna det trygga fjäderbolstret hos sin mamma för att försiktigt upptäcka världen som än så länge endast består av en kaninbur. Att en liten boll av dun kan få ett hjärta att smälta är fantastiskt och det som är ännu mer otroligt är att det är lika förunderligt varje gång, även efter 15 år med hönor!

Kennys första dag!
UnderbaraClara

odlar, baka, reser, tränar hellre än bra

Sara Bäckmo

odlar, baka, reser, tränar hellre än bra

Tantfrö

En växande känsla av självaktning

Frö(ken) Malin odlar hellre än bra

odlar, baka, reser, tränar hellre än bra

%d bloggare gillar detta: