Månad: april 2019

En anonym journalist rapporterar: Återigen är hyresvärden till växthus 137 A och 137 B i blåsväder.

Den här gången är det EU:s solrosverk som står bakom anklagelserna. Precis som vid inlägget om squash-plantornas trångboddhet gäller samma sak den här gången, bara mycket värre, man skulle kunna beskriva det som trångboddhet in absurdum.

EU:s solrosverk väntas skicka en solros-inspektion till berörda växthus för att dels intervjua de drabbade och dels intervjua den ansvarige men även dela ut enkäter där alla berörda anonymt kan besvara frågor gällande bland annat den personliga integriteten men även frågor kring plantornas möjligheter för personlig utveckling och om de känner sig sedda.

Vid ett besök i växthus 137 B så hördes flera upprörda röster. Här beskrivs ett axplock av dessa, dock radikalt nedkortat.

Solros nr 18 beskriver sin stora oro över att det tydligen är skillnad på planta och planta. Han funderar kritiskt, – är klassamhället här?

Squash-plantorna har inget att klaga på, säger planta nr 28 upprört, de var bara 11 st i godislådan, – Vi är minst 50 plantor på samma bostadsyta. Ta bara det att sköta den personliga hygienen, vilket  uppenbart inte är lika viktigt för alla…

En annan planta, som vill vara anonym, hyser, även hon, misstankar om att det finns en dold klass-skillnad beroende på vilket av växthusen man bor i, om det är växthus 137A eller 137 B.

Hyresvärden vet inte ens vad vi heter, säger en finlemmad planta med gråten i halsen. -Tänk bara, säger hon, det står SOLROSFRÖN FRÅN IFJOL, på godislådan vi bor i, det säger allt, hon vet inte ens vad vi heter, vi betyder ingenting!

Som motvikt kan sägas att det även kom några spridda tafatta röster till försvar för hyresvärden. – Hon gör så gott hon kan, men hon skulle kanske fundera över hur många plantor hon behöver. Det finns plantor nog på jorden, fler vill kanske odla, hon behöver inte beplanta jorden själv.

Ja ni förstår ju att fortsättning följer på denna tragiska historia! Kan det ens vara möjligt med ett lyckligt slut?

En varmbänk vore väl toppen tänkte jag. Grönsaker som går att odla och skördas tidigt, tidigt på säsongen, mums. Tyvärr kom jag på det lite sent i år, jag hade gärna provat det för en månad sedan. Det får bli nästs år om utfallet i år är till belåtenhet.

Vad är då en varmbänk kanske någon funderar. Jag ska försöka beskriva vad det är, men det blir utifrån det jag läst mig till, jag har alltså aldrig gjort en sådan förut. Det är ett grönsaksland av varierad storlek vars botten består av lager på lagermetoden av vanligtvis hästskit och halm. Detta får ”gosa” ihop sig och ganska snabbt sker det en biologisk process som alstrar värme vilket möjliggör väldigt tidig odling.

29/4 2019 Här ser ni mina tre små grönsaksland. Som synes så behövde de vändas vilket jag gjorde med spade, inte jordfräs, detta för att inte döda alla daggmaskar. Men hade jag haft ett grönsaksland i storlek av en fotbollsplan hade jag nog tvekat att använda spaden.

30/4 2019 Jag ringde en hästägare i byn som generöst delade med sig av hästskiten när jag frågade. Det blev en full balja och flera säckar. Skiten var förvånansvärt lätt men jag antar att det beror på att den blandats med halm. Det som är viktigt vad gäller skitsnacket är att den är färsk. Är den inte det så brinner den inte lika bra, dvs alstrar värma.

Efter att hästskiten var hämtad ringde jag min snälle granne, Anders Arvidsson, och frågade om jag fick ta lite koskit och även här gick det alldeles utmärkt.

• 

• 

• 

• 

Nedan ser ni mitt arbete med att anlägga den lilla varmbänken. När jag väl hade häst- och koskit hemma så började jag gräva ur en rektangel stor som tre små pallkragar i grönsakslandet. När det var gjort varvade jag halm och skit. Pallkragen med en plastskiva på sig är varvad med koskit och de två med det lilla tunnelväxthuset över sig med hästskit. Jag trampade på det med jämna mellanrum så halm och skit gosade ihop sig. Sedan var det bara att vänta….

• 

• 

1/5 2019 Med stor spänning gick jag ut och kollade resultatet? Efter precis 24 timmar tog jag termometer och kollade! Jag kollade igen efter ytterligare tre timmar. Nedan ser ni det otroliga resultatet.

De två första bilderna visar temperaturen på koskiten. Efter 24 timmar 15,2 grader och efter 27 timmar 18,2 grader. Hurra- det ökar!

Det här är helt otroligt. Som ni ser har temperaturen ökat till 44,2 grader på 24 timmar och efter endast tre timmar till så visade termometern på otroliga 53,8.

En första slutsats är att DET FUNGERAR, hurra. En andra slutsats är att jag måste medge att expertisen har rätt, hästskit funderar bättre, som det ser ut nu i alla fall.

Fortsättningen på detta varmbänk drama kommer till helgen.

Alltså, jag behöver en fotograf!

Skriv svaret som meddelande på bloggen (så ni inte avslöjar för andra medtävlande). De fyra första rätta svaren vinner en liten gurkplanta!

Ja precis så är det! Kan ni fatta vad lyckliga vi människor är som gillar och roas av något, kan gälla vad som helst, och har förmånen att få längta till det! Här har jag laddat med div plastkort, jag har lärt mig att dessa kan vara bra att ha när man åker på äventyr. Till mitt stöd har jag min kloka vän Therese, hon som så vist förklarade att det nog inte skulle gå att sätta basilikafrön i vinterodlingen. Ni som sett mina filmer om vinterodling vet att hon har rätt.

Ha en underbar fredag alla människor och ni som inte har något att längta till, skaffa er en hobby, det förhöjer livet, jag lovar. Och vet ni inte vad, börja odla, baka, laga mat eller varför inte, skaffa höns!