Supersweet är en av de sorter jag bara måste ha varje sommar och har odlat den i minst 20 år. Den är helt perfekt för alla som har möjlighet att ha höga tomatplantor i ett varmt läge. Här i Norrland är det nog nödvändigt med växthus enligt mig, men vad vet jag😁. Den kan bli hur hög som helst (nästan i varje fall), vilket i och för sig är ett problem i mitt fall då jag har så himla svårt att kapa topparna på den. Den brukar bli runt 2-2,5 m hög. Plantan behöver absolut stöd i form av en stabil pinne på ca. 1,5 m och det är viktigt att den binds upp annars kan stammen lätt vika sig, du måste även ta bort tjuvarna i bladvecken (beskrivning finns under tomat nr 1). I mitt växthus brukar den växa utmed taket med massor med grenar, typ en vindruvsranka nästan, och ge alldeles fullt med små, små underbara rödglänsande tomater. Jag har idag äntligen satt om plantorna till denna sort, som ni ser är de lite ynkliga men vänta bara, om två tre veckor kommer de ha repat sig bra och blivit både kraftigare och grönare. Detta att tomatplantor över lag är så tåliga och alltid levererar gör att jag tycker att det är så trevligt att odla dem, det går nästan inte att misslyckas. Även en usel sommar får man alltid tomater-tillslut.
Tomaterna då: de röda pyttesmå tomaterna smakar helt fantastiskt gott, de är söta och milda och det finns ingen vass eller sur känsla när man äter dom. Från att man plocka den första mogna tomaten, vilket i mitt fallbrukar vara från mitten till slutet av juli, så går det sedan att skörda tomater i stort sett varje dag ända till oktober, helt fantastiskt. Det är en perfekt och pålitlig tomat att ha bredvid andra lite mer svårodlade och sena sorter. Leffe, min man, älskar dessa små juveler och äter dom lika gärna som jordgubbar eller vindruvor. Här tycker jag kanske att han överdriver lite, själv tycker jag absolut att dessa tomater är otroligt söta och mumsiga men inte går de att jämföra med en nyplockad jordgubbe.
Frö(ken) Malin odlar och en del annat 