Frö(ken) Malin odlar hellre än bra

Under snart en månad har jag plockat små tomater från denna microtomat. Jag planterade den lilla, lilla plantan i tomatburken någon gång i mars och har tillsatt lite näring vid två tillfällen och vattnar oregelbundet tyvärr, den är så liten att jag ibland glömmer bort den. Svårare behöver det inte vara och så särskilt stor plats tar den inte heller, den ryms lätt på en fransk balkong.

Helt magiskt alltså! Nu äter vi persikor varje dag. De är söta, ljumna och så saftiga att det rinner. Har ni minsta fundering på att plantera ett persikoträd, just go for it!!!

Dagens persika, sorten är Riga! Jag älskar verkligen mitt lilla persikoträd och i år kommer vi få njuta av dess vackra sammetslena bollar! Jag gissar att vi tar första frukten om sisådär 1-2 veckor. Jag har fått många frågor om hur jag gjorde i vintras.
Så här gick det till, utgångspunkt Skellefteå, zon 5 med en temp på ner mot minus 30 under vintern: Jag planterade ut trädet i växthuset förra våren 2020, jag köpte det året innan, då var det drygt en meter högt.
Vi har ett växthus med stenplattor med frigolit under för att skydda lite mot tjälen.
Jag tog bort tre stenplattor och grävde en grop stor nog för trädet som då stod i en stor kruka och hade så gjort under ett år. Krukan hade förvarats i källaren under vintern. Efter att jag planterat trädet i växthuset så gjorde jag inget särskilt utan stödvattnade lite bara. I oktober täckte jag hela stammen med halm och hela trädet med täckväv. I höst kommer jag komplettera med bubbelplast som extra skydd. Från mars i år vattnade vi varje vecka med snö, det blir väldigt fort varmt i växthuset och då är risken stor att det torkar ihjäl. När blommorna började komma pollinerade jag med fingret, duttande från blomma till blomma. Det dröjde länge innan jag vågade ta bort täckväven, jag var livrädd för en sen köldknäpp. Och som ni ser gick det vägen! Nu vattnat jag en 10-literskanna varje dag med vatten men efter skörd ska jag trappa ner så rötterna börjar söka sig neråt.

Uppmaning- våga prova odla!

Tidigare år har jag dragit mig för att sätta luktärt men i år brast det och jag gav ärtorna en chans, vilken lycka för mig! De är helt enkelt bedårande!

Olivträdet som jag snabbt räknade bort i våras överlevde helt överraskande! Jag betraktade det som heldött och kastade det i skogen för ett par veckor sedan. Obs, vi bor så till att vi kan kasta nedbrytbara ting i vår egen skog, om någon undrar. Men se vad jag hittade idag när jag gick in i skogen. Såklart får det en chans till. Som parentes kan jag berätta att Leffe hela tiden sa att jag skulle avvakta med att kasta trädet och en än gång fick han rätt.

Ibland ska livet vara lite upp och ner. I år gäller det tomater, eller i alla fall en planta. Hur gjorde jag då? Jag tog en lång ”tjuv” från en hängtomat och satte den i vatten och väntade och väntade och tillslut,efter flera veckor, började rötter titta fram. För några veckor sedan stack jag kvisten i botten av hängsäcken, fyllde med jord och som ni ser- den trivs som fisken i vatten. Nu blir det spännande att se hur tomatskörden blir och ni kommer såklart få följa med på färden upp och ner!