Frö(ken) Malin odlar hellre än bra

Våran coola Gustav. En riktig myspropp och excellent råttjägare. 2017 kom till oss som tvååring rädd och tilltufsad fosterkatt. Med viss regelbundenhet går han på luffen och är borta allt från 2-3 dagar uppemot 2 veckor. Inledningsvis skapade det stor oro men det har lagt sig något. För Gustav är friheten en viktig pusselbit i livet. Att han sedan äter upp grannbondens kattmat är ett svårlöst dilemma. Tur att bonden är snäll! På sista bilden ser ni Wille, en äkta norsk skogkatt på ett år som ständigt jobbar med att reta och busa med Gustav vilket han bitvis tycker är oändligt tröttsamt. Men som den coola katt han är så låter han oftast Wille hållas. #bondkatt.

Nej, nej och åter nej! Jag har hittat lusbon i rumpan på några av hönsen. Vad göra?! Googla, googla och googla, beställa verminix, klippa och ta bort alla lusbon som alltid huserar runt rumpan och olje-såpspraya alla hönsändalykten. Gissa om jag är populär just nu i hönshuset-not! Detta ska dessutom upprepas om och om igen. Numera är privacy ett minne blott i detta lilla kollektiv. Håll tummarna att saneringen går fort och hyfsat snabbt. Tack och lov är det första gången sedan jag började med höns, som var i början av nittiotalet, som jag drabbats av något liknande. Jag skulle vilja säga blä men för att inte genera dessa små fjäderbeklädda små liv så avstår jag och gör bara det som måste göras. God fortsättning på er alla!

Idag är ingen vanlig dag för det är 1000-följaredagen på min blogg, Hurra! Det är så fantastiskt roligt att få skriva om allt mellan odling och höns och lite till och ibland mycket till. Att det dessutom finns fler likasinnade runt om i detta land som orkar och vill ta sig tid att läsa, gilla och ibland komma med roliga och kloka instick till det jag skriver gör det bara ännu mera värt! En del tänker såklart att -vad är 1000 följare att ”skrej” upp sig över. De fattar ingenting och därför är det helt enkelt lite synd om dom. Tusen kramar till er alla ute i internetet!

Vad ska man göra av sitt liv egentligen? Den frågan får var och en besvara själv och i mitt fall och just idag blev det att dammsuga tak och väggar och byta strö i hönshuset så hönsdjuren fick – ett hem som är snyggt, luktar gott och är trevligt . Kan tyckas storslaget att jämföra hönshusstädning med målen i livet! Men vem är hen att avgöra det? Leffe hjälpte mig med målet att hönsdjuren skulle få ett hem som är – snyggt, luktar gott och är trevligt, genom att krossa korn och havre, det tar både tid och låter förskräckligt men nu är det gjort och kommer säkert räcka en månad. I morgon är målet med livet att ha vansinnigt roligt och skratta högt med älskade Alice.

Idag när jag staplade mig fram i skidspåret så insåg jag att ett lopp av vasaloppskaraktär ”is far, far away” -fatta det Malin! Helt klart måste bot och bättring komma in i livet, nu duger det inte att skylla på vårens konvalescens längre. Nu får det bli slut med kakätande, ryggläge och allmän slöhet! Som den positiva människa jag är så ser jag på framtiden och det nya året med optimism, nu kan det faktiskt bara bli bättre. Obs, jag ska absolut inte åka Vasaloppet 2022, men nog hade det varit kul!